Hur jag lyckas med att odla lök

Lök är en väldigt användbar ingrediens i det mesta tycker jag, troligen de flesta andra också! Många maträtter börjar tillagas genom att man bryner lök i en gryta och bara den doften får det ju att vattnas i munnen! I det här inlägget ska jag berätta hur jag gör när jag odlar lök med lyckat resultat.

Lök kan odlas antingen från frö som man i så fall förkultiverar inomhus om vårvintern för att sedan planteras ut på växtplatsen. Det är tyvärr ingenting som jag lyckats med (än) så jag personligen använder mig av sättlök. Sättlök sätter man helt enkelt ut på växtplatsen direkt, väldigt enkelt!

Gul lök

Lök trivs i all sorts mullrik jord förutom hård lera. Välj ett soligt läge och se till att jorden är lucker. Den behöver inte vara så djup då löken har ett grunt rotsystem. Sättlöken planteras sedan så att ca 1 cm av den syns ovanför jordytan (omkring 1/4 av sättlökens storlek). Jag planterar lökarna med omkring 10 cm mellanrum och 25 cm radavstånd.

Löken är inte särskilt näringskrävande, det räcker med att täcka med gräsklipp – alltså sånt som blir över i gräsklipparens uppsamlare. Jag lägger på ett några centimeter tjockt lager ett par gånger under sommaren. En viktig sak att tänka på när man odlar lök är dock att se till att jorden hålls fuktig. Var därför noggrann med vattningen. Att använda sig av täckodling med gräsklipp som jag gör förenklar det genom att det hjälper till att bevara fuktigheten i jorden och därmed minskar behovet av bevattning. Allt eftersom gräsklippet bryts ner förbättras även mullhalten i jorden vilket också gynnar löken.

Jag klipper ner blasten en eller två gånger under säsongen för att lökens rotsystem ska stärkas. Då klipper jag av allt förutom ca 5 cm av blasten och låter den sedan växa upp igen. Blasten kan användas på samma sätt som salladslök, så den behöver inte gå till spillo!

Löken kan skördas under sommaren när man ser att de blivit tillräckligt stora och man vill äta löken direkt. Vill man lagra löken ska man dock vänta till hösten och tills dess att blasten börjat gulna. När man dragit upp lökarna låter man dem ligga på marken för att torka, alternativt utomhus under tak om det ska regna. Löken är färdigtorkad när blasten är genomtorr.

När löken är färdigtorkad tar jag bort smuts och klipper bort de långa rötterna samt blasten. Därefter kan den förvaras i rumstemperatur i några månader, men bäst lagras den kallt (nära nollgradigt) på en torr plats.

Jag använder lök i nästan alla mina maträtter, särskilt bra tycker jag den gör sig ugnsrostad tillsammans med rotsaker, olivolja, salt och peppar. Kanske även en omgång timjan om man har det hemma!

Hur jag lyckas med att odla morötter

Morötter hör till mina absoluta favoritgrödor, det smakar så gott och är användbart till många olika maträtter. Dessutom är de mycket lättodlade, i det här inlägget ska jag berätta hur jag gör när jag odlar morötter!

Morotslandet ska ha lucker och djup jord för att morötterna ska få bra med plats att växa på. Om du har dålig jord (tung lerjord) kan du med fördel förbättra genom att tillföra mer organiskt material.

Morotsfrön sås direkt på friland från och med då jorden reder sig på våren. Jag drar upp en ganska grund fåra med fingret där jag sedan “smular” ut morotsfröna någorlunda jämt mellan fingrarna och täcker sedan med ett tunt lager jord. Efter det är det dags att vattna. Sådden ska sedan hållas fuktig tills den grott. Jag brukar täcka med fiberduk. När blasten kommit upp en bit är det läge att gallra. Då brukar jag spara plantor med ca 4 cm mellanrum så att alla ska ha plats att växa ordentligt. Höstmorötter kan eventuellt behöva gallras ännu en gång, men då kan man ju även äta det man gallrar och på så sätt njuta av en lite tidig skörd.

Morötter i jorden

Jag brukar inte gödsla speciellt, en grundgödslad jord duger gott åt morötterna. Däremot använder jag mig flitigt av täckodling och lägger även ett lager av exempelvis gräsklipp från gräsklipparens uppsamlare kring morötterna. Fuktigheten ska hållas jämn. Även det hjälper gräsklippet till med.

Morötterna kan skördas när de fått sin färg. Sommarmorötter växer som namnet antyder snabbare än höstmorötter och har inte heller samma goda lagringsegenskaper. Jag tycker om att ha ett par olika sorter, även om jag som sagt inte har någon jätteyta att lagra grönsaker på och äter upp det mesta ganska snabbt…

Morötter är ju fantastiskt att äta som de är istället för en frukt, dippa i någon god sås (exempelvis hummus), riva till maten. Det är också otroligt gott att rosta i ugnen med vitlök och olja, eller riva ner i en juice med apelsin, att sätta i små bitar i nästan vilken maträtt som helst… ja ni hör ju. Jag älskar morot. För att förlänga hållbarheten på den brukar jag också mjölksyra en del av min skörd. Det här receptet är ett exempel som jag tycker var riktigt gott!

Hoppas ni fick lite inspiration och information om morotsodling. I nästa inlägg kommer det handla om LÖK!

Hur jag lyckas med att odla potatis

I det första inlägget om hur jag odlar mina grödor ska jag berätta om hur jag gör när jag odlar potatis!

Ett potatisland ska placeras i ett soligt läge och jorden ska vara lucker för att potatisen ska trivas och frodas. Jag köper sättpotatis i affären och väljer där en tidig sort. Den som har plats att odla mycket kan förstås odla olika sorter, både tidiga och sena. På så sätt kan man njuta av nyskördade potatisar under längre tid. De senare sorterna lämpar sig bättre till lagring, vilket är viktigt att tänka på om man ska göra det. Den tidiga sorten som jag odlar kan bara lagras en kortare period vilket inte är ett problem för mig då jag saknar plats att lagra några större mängder på och därför konsumerar det mesta jag odlar ganska snabbt.

Potatis

Min köpta sättpotatis lägger jag på groning. Det innebär att de får ligga och utveckla groddar vilket gör att de ger både tidigare och rikligare skörd. Groningen görs genom att man lägger sättpotatisen i exempelvis äggkartonger eller på en bricka som placeras på ett ljust ställe i omkring 3 veckor.

Den groddade sättpotatisen planterar jag sedan ut när jorden är omkring 8 grader varm. I potatislandet gör jag fåror med 60 cm mellanrum och ca 10 cm djupa där jag sedan lägger ned sättpotatisen med 20 cm mellan vardera potatis. De här måtten är lagom för tidiga potatissorter, för sena sorter ökas avstånden något, medan djupet är detsamma. Jag täcker knölarna med jord och allteftersom de växer ska man sedan “kupa” potatisen. Det innebär att man täcker upp med mer jord runt blasten för att skydda den växande potatisen mot solljus. Det här gör jag ett par gånger under säsongen.

När man planterat ut sättpotatisen är det viktigt att vara uppmärksam på temperaturen. Verkar det bli frost får man täcka sådden med något värmande som fiberväv, annars skadas potatisen.

Även om potatisen trivs i lucker jord vill den även ha en jämn tillgång på vatten. Man får se till att vattna om det varit mycket varmt, samt när blasten blommar då det krävs extra mycket vätska.

Potatis i hink

Tidiga potatissorter skördas efterhand när de uppnått en bra storlek. Sena sorter skördas innan kylan kommer. Potatis avsedd för att lagras skördas 1-2 veckor efter att blasten har vissnat. Att själv skära av blasten 2 veckor innan man tänkt skörda gör att man förebygger “brunröta”.

Nu lagrar jag som sagt inte själv potatis men för den som tänkt göra det är det möjligt att lagra den länge under rätt förhållanden. Det bästa är att lagra den i luftiga lådor, mörkt och svalt. Det är viktigt att inte utsätta skörden för solljus då den kan bli grön och inte kan ätas på grund av solaninet som bildats.

De flesta är redan bekanta med hur potatis tillagas och äts, så det känns lite överflödigt att skriva särskilt mycket om det! Tänkte dock ge ett tips på något jag själv gillar väldigt mycket och det är Rårakor i våffeljärn! Roligt att använda sitt våffeljärn till något annat än just bara våfflor och det blir riktigt krispigt och gott att tillaga sina rårakor där.

Ser redan fram emot nästa inlägg som kommer att handla om en annan underjordisk gröda, nämligen morot!

Mycket gutt från trädgården

Hej och varmt välkommen till min nya blogg! Här kommer du kunna läsa om olika saker som jag har för mig, framförallt allt gott jag odlar i min trädgård och vad man kan använda det till.

Sådd rucola

Idén till bloggen fick jag när jag nyligen börjat med odling och liksom hade köpt fröer och plantor lite på måfå utan att egentligen ha någon tanke på hur jag skulle göra för att lyckas med odlingen och ta hand om skörden. Antar att det är ett vanligt nybörjarmisstag att ha lite för bråttom och jobba lite oplanerat. Även om det är roligt att “go crazy” så kändes det dock ganska tråkigt att inte ge mig själv de bästa förutsättningarna med odlingen varför jag nu försöker att vara mer noggrann och lägga upp en plan. Min strategi är nu att ha mindre sorters grönsaker och ha koll på vad de behöver i de olika stadierna för att växa bra, ge bra avkastning och såklart att de smakar gott när jag sedan käkar upp det! Jag har också fokuserat på lättodlade saker som gör att det är lätt att lyckas!

Den här planen har resulterat i att jag odlar potatis, morötter, lök, grönkål, spenat, ärtor, rädisor, tomater, gurka, zucchini och sallat.

I kommande inlägg ska jag i tur och ordning skriva om hur jag gör för att lyckas med odlingen av de här grödorna, samt hur de kan lagras, förädlas och ätas. Hoppas ni vill läsa vidare!